För att vakna upp till den du är krävs att du gör ett val. Du behöver alltid göra ett val för att bli något nytt.
Du gjorde några val när du "kom hit" och är också till stor del programmerad med undermedvetna övertygelser efter dessa. Utan de undermedvetna programmen skulle du inte fungera, då skulle du ha tillgång till allt omedvetet, vilket skulle göra det omöjligt att funktionera i denna värld. Valen gjordes av det högre medvetande du är som när den kom till den fysiska verkligheten, glömde vem den var. För att bli spirituellt vuxen behövs ytterligare en transformation.
Gå för värden istället för att anpassa sig
Att bli vuxen är inte att anpassa ungdomen, det vill säga bli äldre, bli förälder eller skaffa hus och liknande. Bara den spirituella ungdomen anser att utsidan avgör vuxenheten.
Transformationen du gör är ett tydligt gränstagande mellan den du var och den du ska bli, där den du ska bli präglas av värden som skapas från emotionell integritet. Du kan till exempel hitta dina värden genom att se vad du blir exalterad över. Vad var det i situationen som gjorde att du blev exalterad? Bra kommunikation? Inspirerade du någon? Var det humor eller något annat? Värdena tar du med dig och skapar din framtid utifrån.
Ditt ego
Ditt ego är den del av dig själv som ger dig återkoppling och information genom den externa upplevelsen. Egot är linsen från vilken du ser din verklighet och egot har inte sett allt du varit med om och ger dig språket för dina omedvetna program. Exempelvis: "Han förstör alltid när det är som roligast!" är en kontextualisering av egot som visar dig att du har en övertygelse om personen som "alltid förstör".
Ditt ego-jag ska ge dig information och inte kontextualisera som i exemplet ovan. Som spirituellt barn/ungdom vet man inte det och låter egot fortsätta kontextualisera verkligheten.
Ditt själv-jag är den interna delen av dig som berättar hur du ser dig själv och världen. Det är den del som ska kontextualisera, inte egot.
Barnets ego
Barnets ego har en enda utgångspunkt - får jag tillräckligt? Det får barnet absolut inte eftersom det är fullständigt ovetande om att det skapar ochkontinuerligt genererar hela sin verklighet. På grund av det blir barnet besviket. "Jag får för lite, för mycket, för sällan..." och så vidare.
Ungdomens ego
Ungdomen sker när din själ går in i en ny utvecklingsfas, triggat av ditt DNA. Du går in i puberteten och går från ett stadie av varande till ett nytt stadie av varande och det toppas av kemin i kroppen som ger starka känslor du aldrig känt tidigare.
Ungdomen är en transformationsfas där barnets tänkande lämnas allt mer. Ungdomen känner sig bemyndigad. Den vill något annat än innan. Den skaffar nya vänner, nya intressen och seprarerar sig från sin familj.
Ungdomens ego har utgångspunkten - är jag bra nog? Har jag rätt frisyr? Är jag snygg nog? Är mina vänner bra nog? Duger min utbildning? Nej, absolut inte, eftersom din verklighet är en reflektion av dig och du mäter det som om det inte vore du. Ungdomen är alltså inte en medveten skapare.
Känslorna som ungdomen bär på är extremt intensiva så det barnet programmerats med blir därmed extremt smärtsamt. När exempelvis barnets program "jag är inte bra nog" väl upplevs av ungdomen gör det rejält ont. Allt detta sker samtidigt som ungdomen lever från utgångspunkten - är jag bra nog? Ganska snabbt märker unngdomen att den inte är det eftersom den inte får det den vill (ungdomen vet dock inte vad den vill för den vill än så länge bara vad dens föräldrar vill, då det är deras program ungdomen bär på och inte den spirituella vuxnas värden och värderingar).
Ungdomen kommer slutligen bli en super-människa eller en under-människa, på olika områden i livet. Ungdomen kan därför bara anpassa sig till verkligheten som genereras av den och gör det efter andras program.
Den spirituella vuxna
Den vuxna skapar ett nytt paradigm och släpper det gamla. Den släpper historien om självömkan genom att läka såret hos ungdomen och ändra programmen hos barnet som orsakade ungdomens sår från första början.
Den vuxna tar ansvar för verkligheten var den genereras ifrån - inifrån dig själv. Den vuxna lever utifrån sina värden som den på vägen tar reda på. Då lever den inte ur det förflutnas dominering längre, utan från framtidens herravälde.
