NÄRING OCH TILLSKOTT

Dagens näringssituation: Mindre näring ökar behovet av tillskott

Näringen i maten minskar när frukt och grönt vattnas ur. Dagens näringssituation ut ser väldigt annorlunda ut än den gjorde för 50-60 år sedan, vilket också ger effekter på hälsan. Detta ger ett ökat behov av näringstillskott. Här får du en genomgång av vad som hänt med näringssituationen samt vilka risker som finns med för lite näring och vilka positiva effekter näringen har när man tillför den.

På Karl-Alfreds tid kunde man förmodligen äta rejält med spenat för att få i sig det magnesium som krävdes för att bibehålla energin. Tyvärr räcker det idag inte att välja rätt matvaror för att förse sig med tillräckligt med näring. Forskning visar en betydande minskning av näring i maten. Självklart får detta effekter på hälsan. I en översiktsstudie av David Thomas från 2002 visade det sig bland annat att man idag behöver äta fyra morötter för att få i sig samma mängd magnesium som det fanns i en morot 1940.


”In order to provide some insight into any variation in the quality of the foods available to us as a nation between 1940 and 1991 it was possible to compare and contrast the mineral content of 27 varieties of vegetable, 17 varieties of fruit, 10 cuts of meat and some milk and cheese products. The results demonstrate that there has been a significant loss of minerals and trace elements in these foods over that period of time. It is suggested that the results of this study cannot be taken in isolation from recent dietary, environmental and disease trends. These trends are briefly mentioned and suggestions are made as to how the deterioration in the micronutrient quality of our food intake may be arrested and reversed.”

Näringsbristen uppmärksammad i media

SVD: Dagens lax mindre nyttig: ”Vegetabiliskt foder har gjort laxen mindre hälsosam. Fettsammansättningen har förändrats och halten av fettsyran omega-3 har halverats. Den norska fiskenäringen vill att laxexporten ska tredubblas fram till år 2025 – något som ställer ännu högre krav på fodret.”


SVD: Ont om järn och D-vitamin i skolmat: ”Knappt hälften av landets skolor lever upp till kraven att servera näringsriktig skolmat. Bara 6,3 procent av dem uppfyller krav vad gäller järn, D-vitamin, fettkvalitet och fibrer. Det framgår av den hittills största studien av svensk skolmat, skriver SvD.”


SVD: Låg kvalitet på frukt och grönt: ”Skenet bedrar i frukt- och grönsaksdisken. Det färg­glada sortimentet är ofta ­både näringsfattigt och smakmässigt utarmat. SvD har testat utbudet hos fem ­av våra största butikskedjor.”


SVD: Brist på näring i svensk brödsäd: ”Svenskt vete är inte lika näringsrikt som förr. Forskare varnar för att innehållet av järn och andra mineraler inte längre täcker människors behov. Utarmningen av svensk åkerjord anses ha gått så långt att skördarna riskerar att minska.”


SVD: Frukt och grönt har vattnats ur: ”Frukt och grönsaker innehåller mindre vitaminer och mineraler än för 50 år sedan, visar flera studier. Järn, kalcium och c-vitamin hör till det som minskat mest. Men svenska myndigheter har inte kartlagt hälsoeffekterna.”


Expressen: Gamla får mindre näring i maten än katter: ”Var fjärde äldre som har hemtjänst, bor på äldreboende eller servicehus är undernärd. Varannan är i riskzonen. Expressens granskning visar att vanlig kattmat kan vara mer näringsrik än de gamlas mat.”


SR: Sämre skydd när grönsakerna vattnas ur: ”Vi svenskar äter allt mer grönsaker. Men de nya snabbväxande grönsakssorter som finns i våra butiker idag inte är lika nyttiga som de var förr. De innehåller allt mindre av de ämnen som skyddar mot livshotande sjukdomar, visar Ekots Granskning.”



Rekommendationerna

Våra rekommendationer om frukt och grönt är ganska lågt satta. Livsmedelsverket rekommenderar idag 500g om dagen men de flesta kommer inte ens upp i de värdena. I snitt äter svenska kvinnor 350g/dag och män bara 300g/dag. Dessutom är de här rekommendationerna ganska låga om man jämför med vad man borde äta för att få i sig all näring man behöver och från alla olika källor. Mikronutrientmässigt ligger rekommendationerna också mycket lågt, till exempel rekommenderas bara 800IE D-vitamin till vuxna, något som snarare bör ligga runt 2000-5000IE under vinterhalvåret.

 

Rekommendationerna i frukt och grönt skiljer sig heller inte från tidigare år, trots att näringen har minskat under årens lopp, något man kan se i till exempel sina rutiga kokböcker.


Våra celler behöver näring för att fungera


Alla våra celler i kroppen förnyas kontinuerligt genom celldelning, och får cellerna tillgång till de byggstenar och material som behövs kan de fungera som de ska. Cellerna är proteinproducerande maskiner som ser till att kroppens olika organ och muskler fungerar som de ska. Proteinerna som produceras avgörs beroende på vart i kroppen cellerna är belägna. Är det en muskelcell produceras till exempel muskelproteinerna aktin och myosin. Är det en hudcell kan det vara kollagen och elastin som bildas. Allt åldrande kan i mångt och mycket förklaras med otillräcklig proteinproduktion. Därför är vitaminer och mineraler så livsviktiga med sina funktioner för att alla våra celler ska producera de proteiner som behövs. Brister på näring kan ge obalanser som ger upphov till symptom som värk, trötthet, sömnbrist och i slutändan sjukdomar.


Ett av de allra viktigaste näringsämnena, D-vitamin, är det svenskarna lider störst brist på. Idag vet man att D-vitamin förebygger en rad allvarliga sjukdomstillstånd såsom astma, cancer, hjärt-kärlsjukdom, demens, depression, autism, muskelsvaghet, komplikationer vid graviditet, influensa och högt blodtryck. Det är därför oroväckande att vi i de nordiska länderna tycks ha så låga nivåer av D-vitamin. Vi har få soltimmar och under vintern står solen för lågt för att vi ska kunna bilda D-vitamin på egen hand. Då får vi helt förlita oss på tillskott eller D-vitamin från kosten. Fet fisk är den bästa källan från kosten, men det krävs ändå ganska stora mängder för att ligga på de nivåer forskarna rekommenderar idag.


Aftonbladet: Svenskarna bör äta mer D-vitamin: ”Mer fet fisk och magra mejeriprodukter är rätt sätt att få i sig D-vitamin. Nu höjs rekommendationen för den vuxna befolkningen och äldre ska fördubbla sitt intag av D-vitamin. Men alla är inte nöjda. – Vi måste upp i mycket högre nivåer för att förbättra folkhälsan, säger Jonatan Salzer, forskare vid Umeå universitet.”


GP: Hälften av göteborgarna lider av D-vitaminbrist: ”Forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har analyserat prover från 540 blodgivare under ett års rid. Mellan november och april hade hälften av dessa för låga D-vitaminvärden i blodet.”


I cellkärnan sitter också våra slusegment på arvsmassan, DNA:t. Dessa kallas telomerer och de förkortas vid varje celldelning och ger en ganska bra indikation på livslängd. I en ny studie från National Institue of Health (NIH), där man undersökte längden på telomererna hos 580 kvinnor, såg man att de kvinnor som åt multivitaminer hade längre slutsegment (5,1%) än de som inte åt multivitaminer. Omräknat gav den här längdskillnaden cirka 10 års (9,8) skillnad i livslängd. Att minska oxidativ stress och inflammationer tros vara den största orsaken till att telomererna forkortas snabbare, något som mikronutrienter som vitaminer och mineraler kan förhindra.


Telomerer är slutsegment på kromosomerna. Där finns arvsmassan, DNA.


Vad händer när vi får näringsbrist?

Riskerna med näringsbrist är många. När kroppen inte har de byggstenar den behöver reagerar den på olika sätt och vi blir mindre skyddade mot sjukdomar. Några studier i urval:


Varför är det mindre näring i maten idag?

En anledning till att växterna tar upp mindre mineraler är att jordarna utarmats. Jordarna kan användas ett begränsat ntal gånger innan de blir utarmade, något som skett i många jordar idag. Mineralerna behövs bland annat för att buffra mot försurning i kroppen. När till exempel kalcium inte finns i tillräckliga mängder finns risk att skelettet bryts ned fortare än normalt. Den buffrande funktionen blir sämre med mineralfattigare jordar.


 SVT: Utarmad jord ger dålig vete


Försurning

En annan viktig faktor är försurning. Med mer försurade jordar på grund av föroreningar har grönsakerna svårare att ta upp näringen från marken. Peter Addie på Watson Seeds säger det insiktsfullt:
”Hur mycket gödning och kemikalier som än sprids och hur mycket pengar som än plöjs ner i vallen så kommer skörden att försämras om pH-nivåerna är för låga.”

Den största källan till försurande kväve- och svavelföreningar är trafik och industri.


Snabbare odling

Eftersom mycket av den frukt som importeras idag ska vara mogen när vi handlar den behöver man skörda frukterna innan de mognat klart. Ett enkelt exempel är bananer som ofta är små och gröna när de plockas för att sedan skickas med långa transporter och sedan mogna i butiken. Med ett sådant tillvägagångssätt minskar självklart upptaget av näringen i frukterna.


Vad händer när man får i sig rätt näring? Erfarenheter


Förutom de mängder av studier som finns på hälsoförbättringar med näringstillskott så finns även mina egna bevis för att rätt näring verkligen hjälper! Några studier i urval som sammanfattats bra av Nordic Nutrition Council:



Några personer som fått hjälp via våra metoder har upplevt mindre värk i leder och muskler, mer energi och mindre trötthet, bättre sömn och mindre magproblem samt ett starkare immunförsvar. Nedan kan du läsa om några av de tidigare deltagarna:


Veronica Lindqvist

Veronica hade innan hon kom i kontakt med de näringstillskott vi rekommenderar kronisk värk, gick på tunga mediciner och hade fler sjukdagar än arbetsdagar. Hon kunde inte leka med sin dotter och blev allt sämre. När det var som allra värst gick hon på åtta citodon per dag (maxgränsen) plus receptfria smärtstillande. Väntan på mer mediciner gjorde dagarna långa och smärtsamma.


Efter bara någon månad med näringstillskott fick hon effekt. När hon dessutom gjorde en kostförändrning med det livsstilsprogram vi rekommenderar förändrades allt till det bättre. Idag slipper hon värken samt kan jobba heltid igen och på fritiden leker hon för fullt med sin dotter Emelinda.


Följ gärna Veronica på VHO - Veronicas Hälsa och Omtanke

Joakim Karlsson

Joakim hade en crashad mage sedan 10 år tillbaka och kronisk värk i armbågarna. Han fick på grund av magproblemen lägga ner sin idrott och blev allt mer asocial och en inåtvänd. När han tog kontakt med Erik vägde han över 100 kilo och mådde mycket psykiskt dåligt.


Idag är Jocke en aktiv man igen. Han har inga problem med varken mage eller armbågar. Han är utåtriktad, föreläser och mycket social. Han har fått nya många nya vänner, spelar badminton och njuter av livet!


Nina Carstensen

Nina Carstensen hade innan hon började livsstilsprogrammet vi rekommenderar svår ångest, depression, övervikt och sömnproblem. Hon var sjukskriven och orkade inte ens knyta skorna.


Idag är Nina fri från psykofarma och slipper sina värktabletter. Hon arbetar och har gått ner nästan 10 kilo. Dessutom är hon sprudlande glad och tacksam för sin nya hälsa! 

Risker?

Farligt med näringstillskott? Väldigt säkert om du väljer rätt. Läs till exempel Kosttillskott säkrare än vad allmänheten får höra:”Intag av kosttillskott ledde till 23 000 akutbesök 2014 enligt en forskningsstudie från förra året. Men Richard Kingston, professor i farmakologi vid universitetet i Minnesota, menar att många studier om kosttillskottens säkerhet feltolkas av medierna så att konsumenterna vilseleds till att tro att de är skadligare än vad de är.”


Behöver du hjälp?

Det kan vara svårt att veta vad man ska tillföra från näring och det beror också mycket på vart man är i livet; hur mycket man tränar, hur gammal man är, om man har sjukdomar, är överviktig eller om man har andra omständigheter som påverkar, exempelvis gravdiditet.


Vi rekommenderar enbart dopingsäkra, GMP-testade och kvalitativa näringstillskott som vi vet gett effekt och som inte riskerar hälsan, utan snarare främjar den mycket positivt. Behöver du hjälp med vilken näring du behöver? Fyll i kontaktformuläret nedan för en gratis konsultation.

 

Hello world

BOKA NU

GRATIS KONSULTATION