Kost mot cancer

av Erik Nicklagård

Tänk om vi skulle kunna äta oss friska från cancer. Eller åtminstone hitta en kosthållning som underlättar vid behandling av cancer. I den här texten tar jag upp forskning som är gjord på tre olika kosthållningar, varav en tycks visa upp extra stor potential.

Cancer

Ungefär ett Sverige till antalet (10 miljoner) drabbas av cancer varje år i världen och nästan lika många dör i sjukdomen. I Sverige drabbas var tredje person någon gång i livet av cancer och störst andel av dessa fall utgörs av prostata- och bröstcancer. Om 10 år förväntas det öka till varannan svensk.

Cancerceller uppstår på grund av genetiska skador på DNA vilket resulterar i att cellen tappar sin cellcykelkontroll. Vanligtvis skyddas celler som delar sig ohämmat genom att ”begå självmord”, även kallat apoptos. När den här funktionen sätts ur spel kan cellen fortsätta att dela sig trots att den är defekt. Med hjälp av tillväxtfaktorer kan sedan tumörer bildas och tillväxa utom kontroll. För att få näring producerar tumören något som kallas angiogena stimulatorer vilka stimulerar kärlinväxt.

Men det är sällan den första tumören som dödar, det vill säga primärtumören, det är istället spridningen av cancern, metastaseringen, som är det farliga. Tumören migrerar då till andra vävnader och fäster till nya celler med hjälp av celladhesion. Då blir det genast svårare att behandla cancern och risken är större att patienten dör. En cancerhämmande kost skulle alltså kunna komma att vara till stor nytta.

Tre kosthållningar mot cancer

I en översiktsstudie från 2013 i Future Oncology undersökte man de cancerhämmande effekterna av tre olika kosthållningar; kalorirestriktion, periodisk fasta och en ketogen diet. Man gick även igenom befintlig forskning och framtidsutsikterna för de tre kosthållningarna vid implementering i cancerbehandling.

Artikeln: Selectively starving cancer cells through dietary manipulation: methods and clinical implications

Kalorirestriktion

Vid kalorirestriktion skär man ner ordentligt på kalorierna. I kliniska prövningar brukar det betyda 20-40 procent av ditt kaloribehov. Något som visat sig ge en del bra hälsoeffekter i studier på andra sjukdomstillstånd än cancer. I musstudier har kalorirestriktion resulterat i mindre tumörspridning.

Hos överviktiga kvinnor som låg i riskzonen för bröstcancer, såg man i en studie från 2009 signifikant skillnad på riskmarkörer när man åt en diet som inte översteg 864 kcal per dag i jämförelse med en normal diet. Något som skulle kunna antyda att kalorirestriktion är användbart vid cancerbehandling. Men än så länge saknas bra kliniska prövningar på kalorirestriktion hos patienter med cancer.

Tanken bakom kalorirestriktion är att cancercellerna ska depriveras från glukos, som är deras primära energikälla, tillräckligt mycket för att sluta växa eller minska i storlek.

Periodisk fasta

En metod som kanske är lättare och mindre jobbig att följa än kalorirestriktion är periodisk fasta. I alla fall om det gäller 16-8 fasta där man endast fastar 16 timmar. I musstudier brukar man dock låta mössen fasta ett helt dygn innan nästa ”ätfönster” börjar. Detta har också visat sig vara mest effektivt i jämförelse med andra fastemönster.

I media har en 5/2-fasta ofta nämnts där man äter som vanligt fem dagar av veckan och enbart äter 600 kcal två dagar. Mer om periodisk fasta hittar du i Hälsoeffekter av periodisk fasta.

Precis som vid kalorirestriktion svälter man vid periodisk fasta cancercellerna från deras primära näring glukos, men med den stora fördelen att värdorganismen inte nödvändigtvis behöver minska i vikt under tiden. De perioder man äter kan kaloriförlusterna kompenseras för att behålla vikten.

Få studier finns på människor med cancer och periodisk fasta. En mindre studie på 10 personer visade dock att bieffekterna, främst mag-tarmrelaterade problem, vid kemoterapi var färre om man fastade 24 timmar innan och efter behandlingen.

Ketogen diet

Med ketogen diet menas att man äter så lite kolhydrater (vanligtvis under 50 gram per dag) att kroppen hamnar i ketos. Även protein bör hållas lågt för att hålla kroppen i ketos. När kroppen är i ketos används ketoner som bränsle istället för glukos. Något som skulle i teorin skulle svälta cancerceller dygnet runt istället för delvis som vid kalorirestriktion och preiodisk fasta. En fördel vid användandet av en ketogen diet är också att det finns inga direkta begränsningar på hur mycket mat man får äta eller när man får äta. Förmodligen är det en diet som är lättare att implementera och följa i vården än kalorirestriktion och periodisk fasta.

En ketogen diet har traditionellt sett använts vid behandling mot epilepsi och har på senare år också fått uppmärksamhet, främst i Sverige, för dess lyckade resultat vid fetma- och diabetesprövningar. Detta är intressant eftersom många av de metabola markörer som ses vid fetma och diabetes är stora riskfaktorer även för cancer. Ketogena dieter minskar också inlammatoriska markörer om man jämför med fettsnåla dieter.

Glukosrestriktion kan selektivt svälta tumörceller, och i kombination med produktion av ketoner görs samtidigt cancercellerna mer sårbara för oxidativ stress och cellulär skada. Något som potentiellt skulle vara till fördel vid kemoterapi. Detta har redan visats i en musstudie från 2012 där en ketogen diet förstärkte effekten av strålbehandlingen på tumörer. Detta förlängde livet på de möss som åt enligt dieten.

De flesta undersökningar på kost och cancer är främst gjorda på cancerceller och möss, inte människor som äter olika dieter.

Stress

I artikeln skriver författarna att cancerceller har svårare att anpassa sig till minskad näring i sin omgivning på grund av felreglerad metabol signalering. Detta tvingar cancercellerna till celldöd. Vanliga celler anpassar sig till minskad näring genom att stänga av prolifererande signaler och öka underhållet och skyddet för cellen.

Celler får vanligtvis sitt bränsle från den energigivande process som kallas glykolysen där glukos blir ATP (energi) i cytosolen. Vid brist på glukos skiftar stället cellerna till ketonbildning från fettsyror i mitokondrierna. Den här skiftningen klarar inte cancerceller av och svälts på så sätt till döds medan vanliga celler lever vidare.

Tillväxthormoner

En av de viktigaste effekterna man sett av de tre kosthållningarna är att nivåerna av insulin och IGF-1 minskar. IGF-1 är ett tillväxthormoner som är starkt förknippat med cancer och tros vara en bidragande orsak till att tumörer bildas och fortsätter växa. Kalorirestriktion, periodisk fasta och ketogen diet minskar alla detta tillväxthormon.

Man såg att cancerceller lättare kunde stressas till celldöd med sänkta IGF-1-nivåer efter de tre kosthållningarna. Troligen på grund av autofagin som ökade vid lägre halt tillväxthormoner. Autofagi är ett inbyggt skydd i cellen för att förhindra cancer och bryter ner skadade proteiner, organeller och membran för att skydda cellen mot skada. Vanliga celler undgår alltså de ökade stressignalerna och kan istället repareras med autofagi.

Pratar vi ännu lite djupare biokemi så är en av de viktigaste signalvägarna för tillväxthormonern insulin och IGF-1 proteinet mTOR (mammalian target of rapamycin). mTOR kan verka prolifererande och mTOR-hämmare såsom everolimus undersöks nu som cancerterapeutiska läkemedel. De sänkta nivåerna av IGF-1 och insulin ger minskad aktivitet av mTOR och bromsar på så sätt upp cellprolifiering och kärlinväxt.

En ketogen diet uppreglerar även något som kallas AMPK-signaleringen. AMPK verkar hämmande på mTOR samtidigt som det ger ökad insulinkänslighet. AMPK-signalering aktiverar man med diabetes- och cancerläkemedlet metformin.

Ketogen diet

Kalorirestriktion / periodisk fasta / ketogen diet » mindre glukos, insulin och IGF-1 samt mer AMPK-signalering » mindre mTOR » ökad autofogi samt mindre nybildning av blodkärl, cellprofilering och cellväxt.

Sammanfattning

Tre kosthållningar som potentiellt kan hjälpa mot cancer gicks här igenom. Ingen klinisk studie är gjord på cancerpatienter och kalorirestriktion, medan tre kliniska studier studier är på gång där man använder periodisk fasta antingen utan eller med kemoterapi. En ketogen diet har visat sig säker för personer med långt gången cancer. Av de tre kosthållningarna är förmodligen den ketogena den som är enklast att följa samtidigt som anti-cancereffekterna tycks fås dygnet runt snarare än vid kortare perioder. Patienten slipper tänka på när och hur mycket mat den bör äta vilket också underlättar för vårdpersonal.

De tre kosthållningarna sänker alla glukos-, IGF-1 och insulinnivåerna vilket kan hjälpa att svälta cancertumörer. Den ketogena dieten sänker insulin kraftigare och minskar glukosanvändandet mer än de två övriga.

Vid kalorirestriktionalternativetet kan det förmodligen vara jobbigt att dra ner på kalorintaget så mycket som 40 procent, vilket också ger större muskelförluster och på sikt riskerar att ge sämre immunförsvar.

Även när det kommer till periodisk fasta tror jag det kan vara jobbigt för många att gå 24 timmar utan mat. Det var just en 24-timmarsfasta som testats framgångsrikt på möss. Det är inte säkert att den 16/8-fasta som många äter enligt har samma goda effekter. En 16/8-fasta vore enklare att implementera i vården.

Ytterligare om kost, näring och cancer

Det som inte nämnts här men som borde tas upp när det hanndlar om kost och cancer är D-vitamin. D-vitamin har visat sig kunna bli en extremt viktig del i behandling och prevention av cancer. Fler och fler studier visar på dess effekt och det borde uppmärksammas mer här i Sverige, där vi på vintrarna ofta går med D-vitaminbrist. Detta nämns inte minst i boken Och cancern bara försvann - En själupplevd historia av Sven Erik Nordin.

Jag avslutar med en intressant video från TV-programmet The 700 Club på CBN där man menar att en ketogen diet hjälper mot cancer av tidigare nämna skäl – glukosdeprivering. Att man inte upplyser om detta mer och att en ketogen diet inte används vid cancerbehandling idag, trots dess påstådda effekter, skylls av reportern i videon på läkemedlesbolagen. Att alltid lägga skuld på läkemedelsbolagen i dessa frågor kan jag dock tycka börjar blir en aning mossigt vid det här laget.